Egentligen borde de vara att inte läsa igenom gamla manus. Egentligen borde de vara att redigera snabbt och effektivt efter att boken är skriven, utan att bry sig om att ha perspektiv på det man har skrivit. Men så är det inte. Dagens visdomsord är istället att hålla ut.
Jag känner mig lite som min egen peppcoach när jag skriver det, men i brist på andra får jag axla den manteln. Det gäller att hålla ut och att inte ge upp bara för att varenda mening plötsligt blivit rödmarkerad. Om några sidor kan jag börja föra in ändringarna i manuset och sedan blir det åka av!
