Sagan om boken – Peppens återkomst

Igår hände någonting mycket surrealistiskt och lika fantastiskt. Efter ett underhållande, och supersvårt, filmquiz med Quizadillas på Yaki da gick jag tillsammans med M och M (jag känner så många som börjar på M. Det roligaste är att de flesta heter samma sak) till Haket. På Haket drack vi roliga drinkar, men jag klarar inte en krogkväll utan ett glas stout, så jag gick och köpte det (mitt liv är verkligen inte roligare än att jag måste berätta sådana här detaljer). När jag gick tillbaka till bordet stötte jag ihop med R, en gammal lajvkompis och hör och häpna! R sa att han både läser och tycker om min blogg! Hejsan, R!

Det här är kanske inget att skriva ett helt inlägg om, det är ju en skrivarblogg och inte en plats för mig att redogöra för vilka vänner jag stöter ihop med på krogen, men faktum är att det är relevant i allra högsta grad. Ni som följer min blogg vet att jag har varit opepp. Opepp är något av det farligaste en författare, eller människa i allmänhet, kan bli. Att helt förlora lusten att göra någonting kan sluta på allehanda fruktansvärda sätt (i värsta fall slutar det med att man ligger och stirrar upp i taket, och det gör ju ingen gladare.) och är verkligen inte att rekommendera för någon. Så, på sista tiden har jag varit opepp och inte haft lust att göra någonting och så möter jag en människa jag inte träffat på länge, som helt ur det blå säger att han tycker om min blogg och det jag skriver. Jag brukar tycka att jag är ganska duktig på att uttrycka mig verbalt men jag kunde inte annat än att le fånigt och bara bli Glad.

Jag tror att jag har hittat en genväg till att återfå peppen: Att höra att någon uppskattar det man gör. Det räcker om det är en person, någon som bara ger en tumme upp eller bara spontant säger något uppmuntrande ord. Det är i det närmaste magiskt och nu, då min pepp återkommit, skall den förvaltas väl och omedelbart sättas i arbete!

Och sist, men inte minst, får ni ett prov på min fruktansvärt låga internhumor. Bilden är tillägnad Biskopen i brevlajvet. Och ja, jag tycker fortfarande att det är fasligt roligt.

Annonser

9 kommentarer (+lägga till din?)

  1. kmcollin
    Mar 03, 2012 @ 16:06:56

    Glad att du fått tillbaka din pepp. Och jag är inte helt säker på hur det är menat att man ska tolka bilden, men om du ger biskopen fingret så håller jag med. Xp

    Svara

  2. N.
    Mar 03, 2012 @ 18:17:47

    Peppens återkomst! Huzzah! Kanske överflödigt nu, men jag gillar också vad du gör… (Jag är ju din personliga lilla fangirl.)

    Haha, jag gillar din humor! (Så om din är låg är min det med.)

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: