Ute i ingenstans

Rollspel (som jag som bekant sysslar med. Ja, sånt har jag ju inte hymlat med.) har tagits till en ny nivå. Sitter i skrivande stund i en semi-läskig stuga mitt i skogen och spelar skräckrollspel. Det känns stabilt.
För övrigt var musikalimprokursen helt underbar! ^^

Annonser

Musikalimpro dag 1/2

Igår var alltså första dagen på musikalimprokursen under ledning av fantastiska Eva. Jag är alltid lika skräckslaget nervös då jag skall till improvisationsteatern. Det är som om det är första gången (vilket nu var längesedan. Jag tror inte ens att jag var lika nervös då.), som om jag inte alls minns vad jag lärt mig under två år. Och, precis som alltid, visade det sig vara helt fantastiskt roligt. Avkopplande och avslappnat. Ja, just sådant man kan behöva.

The Avengers

Vad kan jag säga? Det var fantastiskt. Jag skrattade, jag grät. Jag lade huvudet lite på sned, jag sneglade mot mina medbesökare för att få deras reaktion. Inte sedan en viss Tinker, Tailor, Soldier, Spy har jag sett en film som var så värd sitt pris. Jag vill redan se om den, gärna två gånger, trots vissa hjärtslitande scener.

Ack, ni superhjältar som svävar över himlen,
Ack, ni Asgårdinvånare som hälsar på från fjärran planet.
Varför gjordes det ej två filmer på en gång?
Avengers, ni föräras ett ode som ej gör er rättvisa.

Ack, ni superhjältar som kläcker fyndiga kommentarer,
Ack, ni Asgårdinvånare som bråkar så med varandra.
Varför kan vi inte bara vara vänner?
Avengers, ni  föräras ett ode som borde varit bättre.

Ack, ni superhjältar med Captain America i täten,
Ack, ni Asgårdinvånader som trots allt är bröder.
Varför var filmen så fruktansvärt kort?
Avengers, ni föräras ett ode som skrivits med kärlek.

Nörd? Jag? Jag har ingen aaaaning om vad ni talar om.

Intersmission 2.0

Den här helgen kommer att ha ett fullspäckat schema, med start idag. Idag vankas The Avengers (för er som inte redan visste är jag barnsligt förtjust i superhjältar. Min favorit är Batman, men jag är ganska öppen för det mesta. Så länge det finns karlar i trikåer är jag lätt att göra nöjd.) efter en liten after work och på lördag och söndag skall jag utvekla mina improkunskaper på en musikalimprokurs hållen av finaste Eva i regi av GbgImpro. Jag börjar dock bli förkyld så vi får se hur det här går.

Under valborg och första maj far jag sedan till Halland för valborgsfirande och rollspelande. Det är alltså inte så mycket tid för bloggande, men jag skall försöka att i alla fall skriva ner något underhållande var dag. Så snart jag kommer hem igen lär det väl bli bättre med den saken. Trevlig helg på er!

Vårväder

Idag har jag tagit en fruktansvärt lång sovmorgon som avbröts av det omisskännliga ljudet av regn. Ja, mina damer och herrar (jag är ganska säker på att det är både damer och herrar som hamnat här. Om inte annat så kanske det här uppmuntrar de damer eller herrar som läser denna ödmjuka… blog att säga till sina dam- eller herrbekanta att göra detsamma.), jag hör till den sortens människor som älskar regn. Jag tycker om ljudet, jag tycker om färgen på himlen, jag tycker om hur naturen blir mer intensiv. Vad finns att inte gilla?

Detta gjorde det dock omöjligt att somna om och jag tar det som en hint från världen att jag skall gå upp och fortsätta att peta på min bok. Det låter som en bra deal, tycker jag. Jag får regn, världen får en bok. Utöver detta har jag nog fem-sex brev som skall skrivas, lackas och postas men vi får väl se hur det blir med den saken. Prioriteringarna lutar åt bokhållet.

I övrigt håller jag nog på att bli förkyld. Jag har lekt med ödet lite för mycket på sista tiden och umgåtts på tok för mycket med redan förkylda kamrater. Ja, jag får helt enkelt skylla mig själv. Jag får väl nöja mig med att veta att jag har massa karmapoäng att samla in.

It burns!

Kära vänner, bloggläsare och ännu icke bekanta (för jag räknar stenhårt med att vi kommer att bli bekanta. Jag tycker om att ha bekanta!) som läser detta inlägg. Jag har ettbirollen som bränner. Som bränner mer än tusen eldar och som har gjort så ett bra tag.  Det är nämligen så, kära ni, att jag har en sjuhelsikes halsbränna.

”Men så gör något åt det då,” hör jag er nu säga, och med all rätt. Det ärdock inte fullt så enkelt, särskilt inte då jag  befinner mig så långt ifrån mina kära novalucol.  Och jag borde kanske uppsöka min lokala husläkare i frågan, men det tar ju både tid och ork. Ja, jag är en lat prokrastinerare som borde få en smäll på fingrarna för att jag sköter mig så dåligt. Men det har jag inte fått än, så därför kommer jag min vana trogen att fortsätta att lida i tysthet (om vi med tysthet menargnällande och högljutt).

Och vad har då detta med skrivande att göra? Det är inte svårare än så att det är fruktansvärt svårt att koncentrera sig på någonting alls om det bränner och river i halsen. Det är svårt att tänka och att skriva och att tänka och att göra mycket mer än att bara dra några djupa andetag.

Nu har det dock lugnat sig lite och jag skall ta tag i redigerandet igen. Kanske skulle fira med att äta frukost… Ja, det skall jag unna mig!

Filmquiztisdag

Jag har vissa saker som jag gör vissa dagar (med undantag för då annat kommer i vägen. Detta ‘annat’ brukar vara jobb och/eller rollspel. Jag har nog blivit lite smått beroende av dem båda.) som exempelvis filmquiztisdag och skrivgruppsonsdag. De senaste veckorna har det av olika anledningar inte blivit något filmquizande och det känns i det närmaste befriande att få göra något åt detta nu.

Räds dock icke! Med mig denna afton ämnar jag ta min älskade padda för att redigera exkrementen ur mina verk!

Hm… det där lät betydligt bättre i tanken. Nåja, jag skall göra det i vilket fall! Jag förfäras nästan över hur opeppad jag har varit den sista tiden utan att själv riktigt förstå det. Jag tycker ju att jag gör saker, hela tiden, men jag inser nu att jag inte har gjort rätt saker. Och ja, i mitt fall finns det rätt och fel saker. Rätt saker är att redigera, fel saker är att… låta bli. Det var det där med självdisciplinen…

Det är nu tisdag och jag ämnar ta nya tag. Det hade varit bättre om det varit måndag, för att få en helt ny start, men jag nöjer mig med en tisdag. Tisdagar är lite förbisedda tror jag. De drunknar mellan hemska måndagen och lillördag på onsdagen. Nu tycker jag att vi alla gör våra tisdagar speciella och fantastiska! Det är inte mer än de förtjänar.

Tidigare äldre inlägg