Superjordar

Som superhjältefantast (det känns lite som att jag bara gång på gång berättar det uppenbara. Men jag hyser inte särskilt många hemligheter.) fastnade jag direkt för uttrycket Superjord. Det är inte lika fantastiskt som det låter, utan handlar om att forskare letar efter större, jordliknande planeter. Om det finns någonting jag tycker hamnar på samma obehaglighetsnivå som fruktansvärda tonåringar med smaklösa skämt, så är det rymden. Rymden är stor, obegriplig och livsfarlig, men samtidigt hyggligt fascinerande. Det är där den skiljer sig från obehagliga ungdomar.

Jag kan inte låta bli att undra över varför forskare är så säkra på att varelser på andra planeter följer samma fysiska lagar som vi. Det kanske inte finns några alternativ, jag vet inte, jag är inte forskare, men det känns lite begränsande att tro att allt i universum kör med samma spelregler. I Stranger in a strange land av Robert A. Heinlein kommunicerar marsianer exempelvis genom telepati. På jorden går telepati nog oftast som hokuspokus och humbug, men det behöver väl inte betyda något alls för utomjordingarna? De har väl sina egna fysiska lagar.

Det är sådant jag börjar tänka på när jag sitter framför Discovery, och en anledning till att jag inte ofta gör det. Imorgon skall jag nog skriva ett inlägg om att skriva Science Fiction. Jag har blivit inspirerad!

Annonser

2 kommentarer (+lägga till din?)

  1. sivtapper
    Maj 21, 2012 @ 11:24:20

    Hej Susanna. Förstår inte vad som är så skrämmande med planeter som är jordlika? För mig låter det mer troligt och mindre skrämmande än om vi skulle vara den enda planeten med liv. Däremot så har jag inga illusioner om att de måste vara lika oss. Liv är som sagt var mycket mer än att vara ”vanlig” människa.
    Läser just nu Julie Szernedas ”clan” serie, där vissa varelser ser ut som oss men är mycket olika. De kommunicerar telepatiskt, har endast en partner i sitt liv, när den dör, dör man själv osv.
    Det som fascinerar mig med SF är just lekfullheten och experimenterandet av skapa varelser och världar med andra förutsättningar än vår.

    Svara

    • Susanna Björnberg
      Maj 22, 2012 @ 00:12:01

      Det är inte det jordlika planeterna, utan rymden i sig som är ohyggligt skrämmande, tycker jag. Men jag är lite harig av mig. Och håller absolut med vad gäller SF. Forskarna borde nog bli lite mer öppna för andra idéer.

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: