Cliffhangers i allmänhet

Något av det jag hört oftast på olika skrivkurser är att avsluta varje kapitel (ni läste rätt, damer och herrar. Varje.) med en cliffhanger för att hålla kvar läsarna. Men, filosoferar jag lite försiktigt, blir inte det mycket kaka på kaka? Ponera att en bok har i snitt tio till fyrtio kapitel och krävs det då dramatik i slutet på vart kapitel?

Kanske gör det det. Kanske är det bara jag som är lite för trött på omotiverad spänning. Är boken bra så fortsätter vi att läsa. Visst gör vi väl det?

Annonser

2 kommentarer (+lägga till din?)

  1. sivtapper
    Jul 19, 2012 @ 10:42:41

    Ack! Jag läser vidare om jag gillar historien och cliff-hangern flyter och känns äkta. Da Vinci koden fungerade för mig. Sam J Lundwall skrev en rolig bok antingen i slutet av 70-talet, eller i början av 80 talet, som heter ”Mörkrets Furste”. Ambitiöst projekt i 1800-tals stil (kolpotageroman) och varje kapitel avslutas med cliff-hangers och med humor. Mycket underhållande. Den är skriven på lek och vad jag minns fungerar det. Men om inte en story är bra är det ju rätt meningslöst med cliff-hangers.

    Svara

    • Susanna Björnberg
      Aug 26, 2012 @ 23:49:51

      Ja, jag tror nog att mitt största problem var att kapitlen blev så korta och att de bröts helt i onödan. En cliffhanger i slutet av varje kapitel går jag med på, men inte att varje cliffhanger är slutet av ett kapitel.

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: