Betygsatt

Det är det här med novelltävlingar… Det har blivit en del sådana, en gav mig en plats i novellsamlingen Kärlek i maskinernas tid, ännu ej utgiven, en annan gav mig betyg på två noveller. Av 60 fick jag 44, respektive 46 poäng. Ja, så oimponerande är jag. Däremot så var det, till mitt försvar, bara någonting som jag klämde fram på en timme, vilket väl säger mer om mig än dem.

Jag funderar lite på det där nu, att bli betygsatt. Det hade varit skönt om man alltid fick ett omdöme när man var med i novelltävlingar. Och ja, jag säger man. Man som i människa och generaliserande och alla måste inte tycka så men jag får utgå ifrån mig själv som världens mittpunkt. Det fanns tre kategorier; att fängsla en läsare i genren, originalitet och språk. På den ena fick jag, av 20 poäng, 14, 14 och 16, medan jag på den andra fick 16, 16 och 14. Jag är alltså en Femton. En lite över medel. Det känns rätt gött ändå.

Nu skall jag skriva klart lite fler noveller och hoppas på att få fler omdömen och kunna utvecklas och allt det där andra som gör livet värt att leva! Jag ska kanske rent av dricka lite varm choklad… Ja… Varför inte?

Annonser

Datorn som kom tillbaka

Efter ett tags tystnad, som förvisso inte har med det aktuella ämnet att göra, är jag tillbaka! Datorn, min älskade Mac, fungerar igen som den ska, och eftersom jag inte har hunnit inställer någonting större på den så är den dessutom snabb som en kolibri!

Så varför denna radiotystnad? Jo, ser ni, under den senaste veckan har mitt jobb, aka Science Fiction-bokhandeln, firat 30-årsjubileum vilket har slukat min tid. Detta avslutades med en magnifik bal på slottet! Eller ja, Nordiska museet i Stockholm, men det var nog inte långt ifrån ett slott.

Jag hoppas innerligt att det blir mer sådant i framtiden. Jag har hört att releasfester skall vara någonting i hästeväg…

Vad väntar jag på?

Det som tar längst tid när manuset väl är fräsigt, bortsett från väntan på besked från förlagen, är att faktiskt få iväg någonting. Det kostar läskigt mycket att bara skriva ut och posta ett manus. Så vad är det jag väntar på? Jo, den där namnlöse, mystiske finansiären som gladeligen öser pengar på mig. Så, om det är någon som känner sig träffad, och har en god summa över, tänker jag inte tacka nej.

I väntan på det jag väntar på blir det fler noveller efter en veckas paus under Göteborgs kulturkalas som bjöd på godbitar som Stefan Andersson, Caspar Phillipson och Navarra! Näst efter bokmässan här kalaset till årets största händelse för en liten kulturnörd som jag ^_^

Dagen då min dator sa nej tack

Det händer lite då och då att en författares bästa vän visar sig vara hennes fiende. Idag är en sådan dag. Min älskade dator, med den fina Batmanloggan, vill inte vara med. Just den dagen som jag ska skicka in två nyskrivna noveller till en tävling så säger den Nej tack, stänger av sig själv och vänder ryggen mot mig. Jag tar det personligt.
Det är inte så att jag inte har alternativ, men jag vill inte använda mig av dem. Jag vill att min kompanjon skall skina upp i ett mekaniskt A-ackord och ge mig ett äpple igen.

Vän af Ordning säger ingenting. Vän af Ordning tar det här mer personligt än jag.

I väntan på supermånen

I natt har det utlovats supermåne. Månen skall vara särskilt imponerande men i skrivande stund står mitt hus i helt fel riktning för att den skall synas. I väntan på att den masar sig runt husknuten funderar jag lite på det där med att skriva.

Jag försöker ju få ner så många noveller jag bara kan till allehanda tävlingar och liknande nu, inte minst bara för att öva upp skrivandet, och jag inser att jag är en hycklare utan like. Jag är av den starka övertygelsen att man skriver när man ska och därmed basta. Inspiration är något av ett mytologiskt väsen som man ibland kan få en skymt av men inte skall sitta och vänta på.

Och ändå. Både jag och Vän af Ordning har tyckt att det nog var lite viktigare på Facebook idag. Eller att det var en väldigt intressant artikel, den där om knölvalen i Östersjön, och den måste ju läsas just där och då. Dessutom är det ju lite för varmt och kvavt för att skriva någonting alls, så nog kan den här kvällen få ett fripass?

Nej. Nej, det kan den inte. Supermåne eller ej, skrivas ska det!

Supermåne

Sol och klarblå himmel

När jag inte skriver så jobbar jag. Ett sådant där bra, riktigt jobb. Därmed inte sagt att jag inte fyller dagarna med böcker i alla fall, bokhandlare som jag är. Det mina två sysselsättningar har gemensamt, bortsett från att kretsa kring böcker, är att de oftast går ut på att vara inomhus.

Skrivandet är lite mer flexibelt, men alla som har försökt att sitta i solen med en dator vet hur irriterande det är med solblänk i skärmen.

Men sitt i skuggan då?

Jo, Vän af Ordning, det finns lösningar, men även i skuggan är det svårt att få samma fina skärpa som inomhus.

Du kan ju öppna ett fönster i alla fall.

Vän af Ordning tystnar aldrig. Vän af Ordning är mitt gissel. Vän af Ordning ser Dig. Vän af Ordning sover aldrig.

En mellanakt av många

Efter gårdagens lilla triumf blir det idag avkoppling i Falkenberg. Här skall hämtas inspiration, äta grillat och fira fars födelsedag. Imorgon blir det En Bellmanhistoria i Äskhult. Jag är så fasligt kulturell!

Tidigare äldre inlägg